Komplex - 2 år senare

28/5-2015
Jag mår dåligt.
Jag har komplex.
Komplex om allt som finns på min kropp.
Bröst, rumpa, mage, hår, fräknar, armar & främst mina ben.
Komplex startar inte av sig självt. Det är det där jävla idealet om "hur en tjej ska se ut" som sätter käpparna i hjulet för tjejers kroppar och mående. 
Jag har fått kommentarer som: 
"Vilka tjocka ben du har"
"Jävla Pippi"
"Du Måste röra dig mer" 
"du är stor"
Jag mår redan så fruktansvärt dåligt över min kropp och jag behöver inte och vill inte ha bekräftanden om mina komplex utav andra. Varför ska man påpeka någon annans utseende & vikt? Vad har det med Dig att göra?
Det gör mig förbannad & ledsen. 
Fyfan för folk som dömmer en person utifrån kroppsvikt. Fyfan för er. Ni ska skämmas. 
Om jag hade fortsatt sluta äta & fortsatt mitt tänk om att allt skulle bli bra om jag skulle få anorexia eller bullemi. Vilket är ett sjukt tänk men det var ju ändå någon och något som fick mig att tänka i dem banorna.
Undra hur jag hade sett ut & mått då? Bra? Sämre?
Jag sak pröva igen, dumt kanske ni tänker men jag klarar inte av att gå runt och bli dömd och inte ens vilja kolla mig i speglar. Jag undviker särskilt kroppsspeglar. Jag avskyr dem. 
Varför säger idealet rakt ut Anorexi eller bensmal?
Aldrig "normalbyggd" eller överviktig?
ALLA är vackra.
Sluta dömma. Gå och gräv en grav ni som dömmer. 
Jag är rädd för vad folk kommer att tycka om mig. För i denna värld avgörs inte personligheten till största del, utan hur smal och snygg man är.
 
 
svar till komplex 
7/5-2017
Att nu, 2 år senare titta tillbaka på en text jag skrivit för 2 år sedan om komplex gör mig stolt. Stolt för mina åsikter och stolt för hur jag som 16 kunde se en av världens brister och hur jag kunde utrycka mig.
Men detta inlägget gör mig samtidigt ledsen, ledsen för hur jag idag fortfarande känner de känslorna som jag kände och nämnde i texten för 2 år sedan. Att vara livrädd för att någon ska kolla snett på ens kropp och livrädd för att få kommentarer. Livrädd för att råka äta saker med högt antal kalorier. Rädd för att kolla i speglar, för jag vet att jag inte gillar min egna spegelbild. Jag skäms hur jag än idag kan gå runt och önska att jag hade anorexia när jag vet att anorexier kämpar varje dag stenhårt för att komma över sin sjukdom. 
Att jag än i dag inte mår bra. Att jag slår på mig själv ibland och att jag försöker skapa "ristmärken" med stiftpennorna på mina handleder. Att jag senast förra veckan satte fingrarna i halsen för att jag var trött på min kropp. För att jag inte mådde bra. För att jag ibland inte vet varför jag fortfarande kämpar.